Vad är de etiska miljökoderna? Huvudegenskaper

De miljöetiska koderna är de uppsättningar regler som har försökt att etablera sig internationellt för att förbättra och lösa problemen i miljön.

Sedan det första av dessa, kallat Montrealprotokollet, har flera flera förhandlats, med större eller mindre överensstämmelse.

Det som ledde till övertygelsen om att det var nödvändigt att upprätta en serie regler var hålets utseende i ozonskiktet på 80-talet av förra seklet.

Därefter har den växande oro över global uppvärmning inneburit att de flesta länder följer de undertecknade pakterna, även om det fortfarande finns en lång väg att gå.

Genom de olika avtal som har undertecknats under de senaste årtiondena har ett försök gjorts för att fastställa standarder som möjliggör en korrekt koppling mellan mänsklig verksamhet och miljö.

Avtal kan grupperas i olika grupper, beroende på tillvägagångssättet och det problem de försöker lösa.

De tre huvudtyperna av miljöetiska avtal

1 - Bevarande och återhämtning av naturen

Flera av punkterna i dessa koder försöker fastställa regler för att bevara miljön, upprätta kvot för kvoter eller förbjuda utnyttjande av energiresurser i vissa regioner.

Denna förordning erkänner den svårighet som vissa fattiga länder finner för att begränsa sin miljöpåverkan om de vill förbättra sin ekonomi och därför försöker man hitta den bästa möjliga balansen mellan båda aspekterna.

2- Bioteknik och patent

En annan del av koderna handlar om att så långt som möjligt reglera de framsteg inom bioteknik som har uppstått de senaste åren.

Frågor som kloning och genteknik kan bland annat presentera både etiska och hälsoproblem som måste lösas.

3- Utbildning

Slutligen påminner avtalen om skyldigheten att erbjuda en fullständig utbildning till kommande generationer.

Denna utbildning bör också erbjuda barnen en global vision om planeten och behovet av att ta hand om det.

De 5 avtalen och de viktigaste fördragen

1- Montreal-protokollet

Godkänd 1987 och gällande sedan 1988 var den första att fastställa klara regler om ett miljöproblem.

Det handlade om att minska hålet i ozonskiktet som skapades av utsläpp av olika gaser som orsakats av mänskliga aktiviteter.

Hittills verkar det som om avtalet träder i kraft. Det förväntas att om alla signatärer fortsätter att följa det, år 2050 kommer det att återgå till normalt.

2- Rio förklaring

Den mest ambitiösa principdeklarationen om miljöskydd diskuterades då.

Han försökte också hantera ekonomisk verksamhet med miljön. Det ägde rum under FN-konferensen i Rio de Janeiro 1992.

Den fastställde en rad regleringsprinciper som bör följas av de olika signatörsländerna.

Likaså förklarade han för första gången att de mest utvecklade länderna borde vara de som mest involverade sig i problemet, eftersom de hade varit mest förorenande.

3- Kyoto-protokollet

Undertecknad 1997 i den japanska staden som ger den sitt namn, fastställs utsläppskvoter för växthusgaser. Dessa orsakar en del av den globala uppvärmningen.

Detta avtal ger utvecklingsländer som Kina eller Indien större kvoter än USA eller en del av Europa.

Anledningen var att dessa mer industrialiserade länder redan hade utgivit stora mängder av dessa gaser i många år på grund av sin större industri.

4- Cartagena-protokollet

Det träder i kraft år 2003. För första gången försöker man reglera de biotekniska framsteg som äger rum över hela världen.

Etiska principer och kontrollorgan etableras för att utvärdera deras konsekvenser.

5- Earth Charter

Det är det mest omfattande och ambitiösa dokumentet om detta ämne. Det fastställs som huvudmål "att respektera, favorera, skydda och återställa jordens ekosystem för att säkerställa biologisk och kulturell mångfald."

Det förklaras att all utveckling på planeten, från miljö till kultur, är sammankopplad.

Slutet på konflikter och bevarande av arter är något som påverkar alla. Därför måste lösningen vara global.