26 Riddles in Quechua Översatt till spanska

Gåderna i Quechua är en viktig del av Perales andas folkliga muntliga traditioner.

Gåderna eller watuchikuna eller watuchis som det kallas i Quechua är fulla av uppfinningsrikhet, kreativitet, skada och mycket interaktiv dynamik i samhällena.

De är en del av den lokala litteraturen som representerar Quechua kulturella imaginära, full av figurativt språk, mestadels i form av metaforer. Quechua-språket i sig är fullt av många fantasifulla resurser för daglig användning.

Enligt flera studier har denna kulturella manifestation utvecklats i tre olika sociala sammanhang: som en form av underhållning, som ett didaktiskt verktyg och att locka motsatt kön.

Metaforer har spelat en mycket viktig roll i den kognitiva och semantiska utvecklingen av Quechua-talande barn som deltar i gissningsspel.

Watuchis lekfulla natur tjänar som en promotor och förstärkare av förbättringen av språkanvändningen.

Tydligen fungerar detta fenomen som ett upptäcktsförfarande medan barn utökar sina operativa kognitiva strukturer och semantiska domäner.

Lokala lärare har visat hur man kan dra nytta av detta och har utarbetat undervisningsstrategier med hjälp av gåtor.

Det är också ganska vanligt bland tonåringar att använda Watuchi som visar nyfikenhet att utforska sin kärlek eller sexuella intressen.

I detta scenario är en större färdighet med gåtor vanligtvis förknippad med intelligens och en bra kandidat för en sexpartner.

Du kanske också är intresserad av dessa gåtor i Maya.

Lista över gåtor i Quechua-språket

Nedan finns ett litet urval av 26 Quechua-gåtor med respektive översättning, från olika källor online.

1.- Shumaqllami jeru chupayoq ka.

Puka, garwash, gomerpis ka.

Shimikiman apamaptiki

supaytapis rikankiran.

Pitaq ka? (Uchu)

Jag är vacker med stavsvans

Jag är röd, gul och grön

Om du tar mig till munnen

Du kommer att se djävulen själv

Vem är jag (The Chili)

2.- Hawan anallaw

Ukun achachaw (Uchu)

På utsidan är det trevligt

Insidan är obehaglig (El ají)

3. Imataq chay maman wacharukuptin wa, qan, chaymantañac taq kusikum, inaspanataq waqakunpunitaq (Rune)

Vem är han som gråter när han är född, när han växer gläder han sig, när han är gammal gråter han (Man)

4.- Achikyaqnin iskay chaki

Chawpi p'unchaw kimsa chaki

Tutayaykuqta tawa chaki (Rune)

Vid gryningen, två fötter

vid middagstid, tre fot

och vid nattfall, fyra fot (man)

5.- Lastimaya mana runachu kani, wak mikusqan mikuykunaypa'q (Allqu)

Synd, jag är inte en man, vad de äter för att äta (The Dog)

6.- Jawan añallau, chawpin wikutina, ukun ikllirij (Durasno)

Nätt på utsidan är kärnan röstad och inredningen är öppen (Durazno)

7.- Achikiaj jelljai jelljaicha, chaimantaja antai antaicha (Warma machu)

Gryning med livskraft, sedan nedtonad (ungdom och ålder)

8.- Jatun liuyaq gagachu

ishkay putukuna

shawaraykan.

¿Imaraq? (Warmipa chuchunkuna)

I en ren sten

två "potos" av mjölk

de hänger

Vad kommer det att bli? (Kvinnans bröst)

9.- Imatashi, imatashi?

Kawaptiki, iso arö

Wanuptikiqa, qamwan aywakö (Shongo)

Vad kommer det att bli, vad kommer det att bli?

När du lever, vilket bra jobb

När du dör, går jag med dig (hjärtat)

10.- P'unchaw bell

rutt t 'umpana (Uqsuy)

Om dagen, klocka

och på natten är det graven (kjolen)

11.- Virdi kudurpa ukuchampi, qillu kudurcha

Qillu kudurpa ukuchampi, nugal kudurcha

Nugal kudurpa ukuchampi, yuraq kudurcha (Luqma)

Inne i en grön boll, en gul boll

i en gul boll, en brun boll

I en brun boll finns en vit boll (La lucuma)

12.- Mana raprayuq, phawan

mana qalluyuq, rim

Mana Chukiyuq, Purin (Karta)

Det har inte vingar, men det flyger

Han har ingen tunga, men han talar

Han har inga fötter, men han går (brevet)

13.- Huk sachapi chunka iskayniyuq pallqu kan

sapa pallqupi, tawa tapa

sapa tapapi, qanchis runtu (wata, kilia, simana, p'unchaw)

I ett träd finns tolv grenar

i varje gren, fyra bonar

och i varje bo är sju ägg (året, månaden, veckan och dagarna)

14.- Imasmari, imasmari

jawan q`umir

ukhun yuraq

sichus yachay munanki

suyay, suyay

Imataq kanman? (Pira)

Gissa, gissa

grön på utsidan

vit inuti

om du vill veta

vänta, vänta

Vad kommer det att bli? (Päron)

15.- Warminkuna jukwan yarquptin

juteta churayan

mana jusä kaykaptin.

¿Imaraq? (Luycho)

När deras kvinnor lurar dem,

de lägger mitt namn

utan att jag har fel

Vad kommer det att bli? (Hjortan)

16.- Ampillampa yarqurir,

shillowan och waska chupawan sarikur

korralkunaman yaykü

wallparüntuta mikoq

Pitaq ka? (Jarachpa)

Går ut endast på natten,

griper mig med mina naglar och repsvans

Jag kommer in i korralerna

att äta kycklingägg

Vem är jag (Opossum)

17.- Pitaq ka?

Aujakunapa papaninkunami ka,

Jatungaray kaptë,

borrco suaderunkunata girasiman (Aujarriero)

Vem är jag

Jag är nålens far,

för att jag är stor

De skickar mig för att sya på åsnorna (nålen av muleteer)

18.- Kunan munaillaña chaimantaja kutikuticha (Mosojwan mauka pacha)

Idag avundsvärd efter rynkade (Ny klänning och gammal klänning)

19.- Chipru pasña virdi pachayuq yuraq yana sunquyuq (Chirimuya)

Kvinna med koppor, i grön klänning med svartvitt hjärta (The Chirimoya)

20.- Madrugadun quri,

chawpi punchaw qullqi,

Tutan wañuchin ( vattenmelon )

Tidigt morgon guld,

vid mitten av dagen silver,

på natten kan orsaka död (vattenmelon)

21.- Llulluchampi wayta, qatunchampi virdi, musuyaynimpi apuka, machuyaynimpi yana intiru sipu (Guinda)

När det är omogat är det blomma; när den är stor, grön, när ung är röd, i sin svarta senescens är den helt rynkad (körsbäret)

22.- Sikillayta tanqaway maykamapas risaqmi ( Kaptana)

Skjut bara mina sittplatser till var jag ska gå också (sax)

23.- Apupapas, wakchapapas, sipaspapas, payapapas, warmipapas, wide machupapas munananmi karqani, kunskapsavvikande tupaykuptipas uyanta wischuspa qipa rinanmi kani (Mikuna Akawan)

Den rika mannen, den stackars mannen, den unga kvinnan, den gamla kvinnan, den gamla kvinnan, föremålet med mycket kärlek, gick jag, nu när jag med sina ögon befinner mig, de slänger mig bakifrån (mat och utmatning)

24.- Llapa runapa manchakunan supaypa wawan (Atomic bomb)

Den största skräcken för alla män, djävulens barn (Atombomben)

25.- Puka machaymanta qusñi turu Iluqsimuchkan (Ñuti)

Från en röd grotta kommer en färgad tjur ut (The Snot)

26.- Ristin saqistin (Yupi)

Du går men du lämnar (fotavtryck)