Walter Sutton: Biografi och Bidrag

Walter Stanborough Sutton var en välkänd amerikansk genetiker och biolog, född 1877 i New York. Under sin barndom studerade han i olika offentliga skolor tills han gick med i 1896 vid University of Kansas för att studera teknik.

Dock kommer hans lilla brors död på grund av tyfusfeber att markera sitt liv för alltid, vilket gör att Sutton bestämmer sig för att ägna sig åt medicin.

Walter Sutton bidrag har bidragit väsentligt till genetik och biologi, har varit en av pionjärerna i studien av cytogenetik och har utvecklat kromosomal teori om arv.

Under inflytande av Clarence Erwin McClung, en amerikansk biolog som är känd för att upptäcka rollen av kromosomer vid bestämning av kön, blir Sutton en instruktör för zoologi och börjar sitt arbete med cytogenetik.

Efter att ha examinerat i början av 1900-talet och påbörjat sin doktorandstudie satsade Sutton på att formulera sin viktiga kromosomala teori om ärftlighet och fortsatte att arbeta inom genetik, medicin och biologi.

Han fick slutligen doktorsexamen i medicin 1907 och arbetade som kirurg fram till sin död 1916 på grund av akut blindtarmsinflammation.

Viktiga verk av Sutton

År 1902 publicerade han sitt arbete " The Spermatogonial Division of Brachystola Magna " (på morchologin för kromosomala gruppen Brachystola Magna) efter att ha gjort flera experiment med gräshoppor och upptäckt det stora värdet som dessa arter hade för att utföra de cytogenetiska studierna.

Efter deras celllängd blev gräshoppar den bästa arten för att undersöka cellstrukturen.

Med sitt experiment upptäckte Sutton närvaron av identifierbara individuella kromosomer, vilka var parvis under meios.

Med denna publikation visade han närvaro av homologa kromosomer, par av kromosomer med liknande struktur och storlek, varav ett par kommer från moderlinjen och en annan från faderlinjen.

År 1903 kommer ett av de mest erkända arbetena inom biologi att komma fram. " Kromosomen i ärftlighet " (kromosomer i arv).

Med denna publikation upptäcker Sutton att Mendeliska lagar om ärftlighet också kan tillämpas på kromosomer på mobilnivån och som ett resultat av denna upptäckt utvecklar han sitt huvudsakliga bidrag: Kromosomal teorin om ärftlighet.

Mendel och hans inflytande på Suttons verk

Suttons verk och hans berömda teori kunde genomföras tack vare de utredningar som tidigare höjts av den österrikiska munken Gregor Mendel.

Det fanns ingen korrelation mellan kromosomernas beteende och de arveliga faktorerna som definierades av Mendel, tills Sutton gjorde sin hypotes genom att ange att arveliga faktorer måste finnas i kromosomerna.

Kromosomteori om arv

Sutton fastställde att alla kromosomer existerar i par som mycket liknar varandra och anger att varje gamete eller sexcell bidrar till en kromosom av varje par genom att halvera dess genetiska material vid tidpunkten för att bilda en ny cell under meios.

Varje befruktat ägg är summan av föräldrakromosomerna, som, och i denna bekräftelse ligger dess teori, kan styra arvet. Kromosomteori anger att mendeliska alleler ligger på kromosomer.

Varje kromosom är en bärare av en grupp av gener som förstås som de ärftliga faktorerna eller de fysiska enheterna som utgör kromosomerna. Därför har varje gen en biologisk egenskap som bestämmer egenskaperna hos en individ.

Teorins två huvudsakliga postulat visar att

-Kromosomerna är bärarna av en persons gener.

Föräldrarnas kromosomer under meios förenar sig med homologa kromosomer som utbyter deras genetiska material med ursprung i en unik fenotyp. Sutton definierar fenotypen som den uppsättning egenskaper som manifesterar externt och som är ansvariga för ögon, hår eller fysiska egenskaper hos en individ.

Denna teori har också kallats "Sutton-Boveri Hypothesis", eftersom biologen Theodor Boveri tidigare fastställde individualitet och permanentitet av kromosomerna.

Bidrag till cytogenetik

Cytogenetics är idag en viktig del av genetiken som är ansvarig för att studera mänskliga kromosomer som ett utmärkt verktyg vid kromosomala diagnoser av patienter.

Walter Flemming 1882 skulle vara den första forskaren för att visa illustrationerna av den mänskliga kromosomen, även om Sutton var den främsta pionjären för studier av kromosomer och gener.

Sutton anses vara cytogenetiskfader, har infört inom genetikområdet betydelsen av kromosomer och hur de påverkar och bestämmer de arveliga egenskaperna hos individer.