Vad är en Bibliohemerography?
En bibliohemerografi är en organiserad lista över bibliografiska referensmaterial samt periodiska publikationer om ett visst ämne eller författare. Denna lista innehåller detaljerade och ordnade uppgifter om verken.
Etymologiskt kommer ordet från kombinationen av tre grekiska lexikala komponenter: biblio (bok), hemero (dag) och stavning (beskrivning, avhandling, skrift).
Denna term kan översättas som en beskrivning av böcker och journalistiskt material (t.ex. tidningar eller tidskrifter).
Bibliohemerography och dess betydelse
En bibliohemerografi är ett värdefullt instrument, särskilt för forskare eller för de personer som vill veta om ett visst ämne.
Även om online-sökningar i databaser, bibliotekskataloger och Internet verkar ha förskjutit det här traditionella sättet att initiera en förfrågan, är det här verktyget fortfarande mycket användbart.
I första hand är dessa sammanställningar en produkt av erfarna akademiker, bibliotekarier och forskare som är kvalificerade för att bedöma materialets betydelse.
Generellt är litteraturen som publiceras online om ett visst ämne väldigt omfattande. En bibliohemerografi bidrar till att minska alternativen.
Å andra sidan listor över
Dessutom innehåller de ofta information som kanske inte finns i databaserna.
Dessutom kan de spara tid genom att inte behöva repetera sökningen i olika databaser eller olika index.
Hur man gör en bibliohemerografi?
Det finns flera format tillgängliga för att göra en bibliohemerografi. Bland de vanligaste är APA (för förkortningar på engelska av American Association of Psychology) och MLA (för förkortningar på engelska av Association of Modern Languages).
Den första används främst inom samhällsvetenskap: psykologi, kriminologi, socialt arbete, omvårdnad, sociologi och näringsliv. Den andra i litteratur, historia, språk, filosofi, konst och religion.
APA-formatet kräver en lista med referenser istället för en bibliografi eller bibliografi.
De gör denna differentiering eftersom endast de referenser som anges i texten i forskningsartikeln och inte andra typer av resurser ingår. Dessa bör listas alfabetiskt med den förste författarens efternamn.
I grund och botten är den begärda informationen relaterad till författaren och uppgifterna i arbetet. I allmänhet är ordern följande: Författarens efternamn följt av förnamnets förnamn (med stora bokstäver), då datumet för publicering inom parentes, arbetets titel, publikationsort och förlagets namn.
Om de är tidskrifter ingår månaden och dagen. Du kan begära annan information beroende på källa.
För sin del används formatet för MLA oftare för att skriva artiklar och citera källor inom liberal arts och humaniora.
Den begärda informationen är i huvudsak densamma som för APA-formatet, men med vissa skillnader.
Till exempel, i stället för initialen av förnamnet, begärs hela namnet, eller båda namnen om så är fallet. Det första fullständiga namnet och början på den andra är också accepterade.