18 ord i Kichwa: Ursprung och realitet av språket

Jag lämnar 18 ord i Kichwa eller Quichua, ett språk vars ursprung ligger i Centralasien i Sydamerika, känd som det språk som är anpassat för kommunikation mellan Tahuantinsuyan befolkningen. Det hävdas att Kichwano har bevisade kopplingar till andra språkfamiljer.

Du kanske också är intresserad av dessa ord i Nahuatl.

Ord från Kichwa-språket

1- Mmashi: vän

2- Kawsay: hemma

3- Sumak: söt

4- Tuta: natt

5- wawa: barn

6- Wata: år

7- Kari: man

8- Warmi: kvinna

9- Kayakaman: vi ses imorgon!

10- Puncha: dag

11-Kikin: du

12-Mashna: Hur mycket?

13- Nuka: jag

14- Mikuna: mat

15- Ilakta: stad

16 maj: var?

17 - Inti: Sun

18-Sisa: blomma

Kichwa-språkets historia

Berättelsen berättar att Fray Domingo de Santo Tomás under sitt uppdrag i Peru lärde sig runasini-språket att kommunicera i sin evangelisering med infödingarna i den centrala regionen känd som qichwa för sin höjd och klimatvärme och predikar sedan på sitt eget språk.

I sina relationer med infödingarna insåg han att de frågade namnet på deras språk när de svarade qichwa och inte runasini, vilket resulterade senare i deras publikationer som hävdade att detta var Perus generalspråk, antogs tills vår dagar.

Detta Kichwa-språk, i sin morfologi, har ett vanligt ursprung som ger upphov till bildandet av orubbliga ord, icke-användning av artiklar, konjunktioner och icke-skillnad av språkliga genrer.

Dess rikedom ligger i dialektens mångfald, det vill säga i samhällen finns ord som är unika och av olika intonation, vilket gör att förhållandet kan göras till något på olika sätt.

föreliggande

Detta språk fortsätter att vara talat i länder som Peru, Bolivia, norra Chile, norra Argentina, Colombia och Ecuador. Dessutom har användningen utvidgats i USA och Spanien tack vare det stora antalet invandrare. Det anses vara ett av de viktigaste språken i Sydamerika för dess användning i mer än 7 miljoner invånare.

Detta har lett till tvåspråkig interkulturell utbildning i ovannämnda länder. I det akademiska rummet upptar detta språk stora områden i alternativa och interkulturella universitet, vilket har bidragit till att konsolidera och utveckla detta språk.

Detta språk varierar beroende på region där det talas, till exempel det har inte vokalerna eo, dess alfabet har 15 konsonanter och 3 vokaler. Det är känt som ett bindande språk genom fackföreningen av flera ord, dvs föreningen av flera begrepp i ett ord.

Det faktum att den nya utbildningen på inhemska språken anser att den är i jordbruks-, hantverks- eller mötesrum, ansågs vara en stor framgång i utvecklingen av kulturell identitet, baserat på användandet av inhemska språket, spanska och värderingsutövandet.

Det finns akademiska centra som Universidad Andina Simón Bolívar och universitetssamlingar, vars studier innefattar studien av Kichwa-språket och kulturen som ett sätt att öka medvetenheten i befolkningen, vilket resulterade i några inhemska människor i det nya generationer är intresserade av att rädda sitt originalspråk.

Skriftligt språk

När det gäller skriftlig produktion stod det flera forskare mellan åren 1960 och 1970, som bland annat Fray Domingo de Santo Tomás och Luis Enrique López, som blandade sig på detta språk och gjorde olika publikationer som fungerade som hjälp för förskottet i interkulturella universitet.

För närvarande har det bibliografier skrivna i Kichwa, som ordböcker, berättelser, låtar och moduler för att lära sig detta språk på ett enkelt sätt.

Tack vare genomförandet av interkulturell tvåspråkig utbildning har studenter från första nivån till sjunde klass läroböcker på Kichwa-språket i sin helhet.

I den politiska aspekten är Kichwa-språket den främsta kommunikationslänken mellan de olika organiserade grupperna och invånarna i byarna för att uppnå analytiskt och reflekterande deltagande i olika ämnen av kollektivt intresse.

Traditioner och organisation

I de religiösa upprätthåller de infödda naturens heliga uppdrag, tar hand om träd, stenar, berg och sjöar. I bergen är det vanligt att hitta altare gjorda med stenar på sidan av vägen, kallad "apachitas", och det är mycket vanligt bland deras tro att dyrka gudomligheten som heter Jatum Pacha Kamak.

De viktigaste kichwa-arbetena sticker ut i ritualer, fester, konster, medicin, bostadsbyggande, mat och drycker. Många av dem uppskattar sin kunskap i traditionell medicin och användningen av medicinska örter, styrda av en shaman.

När det gäller intern och extern kommunikation mellan samhällena behåller de sina egna former, bland annat finner vi churo att hålla möten mellan grannar. Som en nyfikenhet, för att visa styrkan hos sina folk använder de gråten "shukshunkulla".

I hälsa finns det en tro på indianerna att onda kommer när harmonin mellan människor och saker skapade av Gud bryts ner. De litar på att "Pacha mama" gör en rening och tar bort alla sjukdomarna.

De hävdar att folkhälsovården förbättras om de har bättre mat, dricksvatten, traditionell medicin upprätthålls eller hälsocenter byggs bland annat.

Husen behåller sitt inflytande när det gäller design och tillverkning, men deras intresse för att bevara de ursprungliga stilar och byggnadsmaterial har minskat, istället bygger de sina hus med betong som består av att blanda cement, sand, grus och vatten, hålla de interna rymdens traditionella funktioner.

På området för ekologisk medvetenhet upprätthåller Kichwa sin tro på att utnyttja naturresurserna. De använder sin egen teknik för att förhindra erosion, naturliga gödningsmedel och växtrotation.

Slutligen är Kichwa-språket en del av den peruanska kulturen och genom det överförs modeller i form av kultur, övertygelser och sätt att leva.

Man menar att denna dialekt inte bara bör läras i skolan, utan tvärtom består de nuvarande kraven i att få den peruanska regeringen att göra ett försök att bevara det.